Thursday, January 6, 2011

Ett manifesterande monument - Del IV - Hin Vordende Sod Og Sø

Band: Ásmegin
Skiva: "Hin Vordende Sod Og Sø" (Spotifylänk)
Årtal: 2003-10-14
Land: Norge
Skivbolag: Napalm Records
Speltid: 42.13
Låtlista:
1. Af Helvegum
2. Bruderov Paa Hægstadtun
3. Huldrandans - Hin Grønnkledde
4. Til Rondefolkets Herskab
5. Over Ægirs Vidstragte Sletter
6. Slit Livets Baand
7. Efterbyrden
8. Op Af Bisterlitjernet
9. Vargr I Véum - Eilivs Bane
10. Blodhevn
11. Valgalder
-------------------------------------------------
Skivomslag:
En illvillig och groteskt ful häxa med en ordentligt lömsk blick rör runt i en gryta och ser ut att slänga i något i densamma med sin andra hand. Runt henne rör sig en myriad av små demonliknande vättar. Höstlöven faller och månen är full. Allt omsorgsfullt handmålat i glätta färger. Smått fantastiskt redan här. Men sedan var det där här med skivtiteln också. "Hin Vordende Sod Og Sø" - det låter så otroligt coolt, men vad betyder det egentligen på svenska?
"Blivande buljong och soppa"
I rest my case...
Betyg:
-------------------------------------------------
1. Af Helvegum (02.46)
Badabom!
Åh vad snyggt den här skivjäveln startar med riffandet i "Af Helvegum". Keyboards, mörka growls, kvinnosång, helvetesskrik, aggressivitet och folkmusik i en fantastiskt härlig förpackning.
Och så kommer det - bara så där - 1 minut och 38 sekunder in i låten, världshistoriens kanske allra snyggaste kombination av fiolspelande och tungriff. Och kort därefter - runt 2 minuters speltid - kommer folkmetalvärldens absolut snyggaste kombination av fiol- och gitarrmelodier. Inget snack om saken!
Fullpott naturligtvis.
Betyg:
-------------------------------------------------
2. Bruderov Paa Hægstadtun (03.43)
Till en början är låten väldigt ondskefullt black metal-doftande, men detta övergår snart i härliga folkmetal-slingor på ett sätt som jag enbart hört på detta album tidigare. Just kombinationen av det hurtiga och det elaka är vad Ásmegin är absolut bäst på. Bara lyssna på låten runt 01.45 och framåt så förstår ni vad jag menar. Superbra låt!
Betyg:
-------------------------------------------------
3. Huldrandans - Hin Grønnkledde (04.07)
Den här låten sticker verkligen ut på skivan - dels på grund av det faktum att det är en ballad, men också då det enbart är kvinnosång när det kommer till det vokala. Personligen är detta långt ifrån favoritlåtarna på skivan, även om de verkligen har gjort en riktigt trolsk folkmusiksklingande ballad på helt rätt sätt. Saken är den att när jag tänker på "Hin Vordende Sod Og Sø" så tänker jag på fart och fläkt - black metal blandat med folkmetal - vilket är något som man naturligtvis inte finner på denna låt.
Jävligt bra som sagt, men jag är kluven ändå.
Betyg:
-------------------------------------------------
4. Til Rondefolkets Herskab (04.44)
Då har vi kommit fram till låten som bandet gjorde en kalastöntig video till. Jag förstår varför de valde just detta spår, då det är väldigt catchy, fullt av dynamik och representerar skivan som helhet på ett ypperligt sätt.
När den inledande sången börjar är det en kakofoni av röster vilket jag fullkomligt dyrkar. Kombinationen av growls, Lars Nedlands rensång, manskörer och Sareetas "su-da-di-du"-mässande är guld. Det är svårt att inte älska Lars sångröst och jag rådiggar naturligtvis honom i hans huvudband Solefald, men jag har aldrig hört honom passa in så bra som han gör på denna skivan. Den desperata talsången från Sareeta runt 02.54 förtjänar också medaljplats så mäktigt är det.
Betyg:
-------------------------------------------------
5. Over Ægirs Vidstragte Sletter (03.44)
Lars Nedland-körer gånger 8 får äran att inleda detta epos. Inget fel i det naturligtvis. När låten väl kommer igång, luras man att tro att det är något slags mellantempo vi utsätts för. Men tempot ökas sakta men säkert, fram tills den underbara fiolmelodin som möter den mys-pysiga basen runt 01.43.
Summa summarum är denna låt inte fullt lika ondskefull som tidigare spår. Här hör man också för första gången på allvar problemet som denna skivan har med produktionen av trummorna.
Betyg:
-------------------------------------------------
6. Slit Livets Baand (01.32)
Jaha, då var vi då framme vid det obligatoriska instrumentala mellanspelet. Utan tvekan det som hindrar "Hin Vordende Sod Og Sø" från att nå full pott. Vad vi har att göra med här är alltså en sinister keyboard som lurar lite sådär halvsnyggt runt knuten. Inget större fel i det. Men så helt out-of-the-fucking-jävla-blue kommer det... barnskrik!
Seriöst - hur fan tänkte de här egentligen!? Ja, vår trummis har nyss blivit pappa. Kul. Vad sägs om att ha med hans nyfödde son på "internal womb screams" på en låt på vår debutskiva?
Bra idé grabbar...
Betyg:
-------------------------------------------------
7. Efterbyrden (05.06)
De infernaliska (ej positivt menat) barnskriken följer med från "Slit Livets Baand" in i början på denna också. Men till skillnad från förra spåret visar Ásmegin att de trots allt har lite hjärna och förstår att lyssnaren behöver fart och fläkt efter nyss nämnda låt.
Här blir det sinnessjukt snabbt smattrande trummor i kombination med härliga fiolmelodier - precis som det ska vara med andra ord. Trots att låten kanske är lite väl lång för sitt eget bästa så är den inte usel på något sätt.
Betyg:
-------------------------------------------------
8. Op Af Bisterlitjernet (03.41)
Här var det hurtigt, dansant och folkigt. Fram tills det att bisvärmsriffen och helvetestrummorna tar vid alltså. Åh, vad jag älskar dynamiken på den här skivan!
Egentligen finns det inte så mycket mer att säga - detta är Ásmegin i ett nötskal.
Betyg:
-------------------------------------------------
9. Vargr I Véum - Eilivs Bane (03.42)
Här kommer denna skivans största utmanare till inledande spåret "Af Helvegum". Här finner vi gitarrmelodier att dö för, Sareetas "su-di-da", Lars undersköna sång, fiolfrenesi och naturligtvis en hel del hjärtskärande helvetesskrik.
Det blir bannemig toppbetyg igen!
Betyg:
-------------------------------------------------
10. Blodhevn (06.19)
En väldigt lång (med Ásmegin-mått mätt) låt som börjar väldigt försiktigt med fagra fioler och pianoplinkande. Det tar dock bara dryga minuten innan vi är uppe i hyfsat höga hastigheter och runt 1 minut och 20 sekunder är det black metal för halva slanten som vanligt. Dynamik var det ja - har jag sagt det tidigare? Detta är en av få gånger som bandet använder sig av en mer traditionell refräng och det är faktiskt otroligt uppfriskande att få höra.
"Blodhevn" är utan tvekan Lars Nedlands absolut största punkt på skivan och det avslutande körandet och "jag-sjunger-över-mig-själv" är så snyggt att jag får gåshud varje gång jag hör det. Lyssna själva när det är ca. 1 minut kvar.
Betyg:
-------------------------------------------------
11. Valgalder (03.30)
Jag kan tycka att detta är en lite väl försiktig avslutning på en sådan fenomenal skiva. Detta är en nyversion av låten som fanns med på bandets första (och enda) demo "Naar Rimkalkene Heves". Detta är absolut ingen dålig låt, men den är så otroligt mer lågmäld än övriga dängor på skivor. Nästan enbart rensång från Lars strupe och knappt något skrikande alls. Svartmetallen lyser också med sin frånvaro här.
Visst är det vackert som tusan, men jag hade hellre lagt den här låten tidigare på plattan om jag hade varit med i Ásmegin.
Betyg:
-------------------------------------------------
Slutbetyg:
Det är verkligen omöjligt att ge "Hin Vordende Sod Og Sø" full pott. Och ja, det har med de dära otroligt avtändande barnaskriken att göra. Sedan har vi också trumljudet som lämnar en del att önska. Annars finns det absolut ingenting att klaga på, när det gäller denna mästerliga debutskiva.
Det finns heller inte mycket att tillägga om ni läst min låt-för-låt recension här ovan. Dynamik är sannerligen nyckelordet när det gäller denna inspelning. Har ni bara lite, lite till övers för antingen folk- eller black metal så måste ni åtminstone ge "Hin Vordende Sod Og Sø" en ärlig chans.
"
I begsorte Fieldkamre bløde, hvor Myriader af Øine vil gløde
over kristenblodig Hold forkunn til hin vordende Sod og Sø
Bragt til Rondefolkets Herskab, saa mellem Afaat og Troldskab,
stiller Aases Enbaarne hen om at ægte Trolddrottins fagreste Mø
"

No comments: